Dop

Idag döptes lille Harry och vi fick vara med och dela en fin dag tillsammans med familj och vänner. Harry är min brorson och är tre månader yngre än Ebbe. 
Förra gången jag var i denna kyrka stod jag i vit klänning och sa JA! till min stora kärlek. Denna gång, nästan sex år senare, fick jag gå längst gången med vår lilla kärlek i famnen istället. Det kändes stort!
Jag tillsammans med mina älskade systrar! Vi är fem syskon och jag är yngst. 
Efter dopet bjöds det på kalas med smörgåstårta, kaffe och tårta. Kolla vilka fina tårtor!
Jag hann umgås med flera av mina syskonbarn. Jag har nio stycken och är så glad och tacksam för var och en av dem! Här är jag tillsammans med Tuva. 
Tindra, en av mina brorsdöttrar, hjälpte till att mata Ebbe. Ebbe fick så mycket kärlek och uppmärksamhet att han var helt slut ikväll. Nu sover han gott och det ska jag också strax göra, glad och tacksam över en fin dag!

Fredag i Tranås







Vilken bra dag vi haft! Ebbe tog sovmorgon till halv 10 och vi fick en lugn och skön start på dagen. Efter en sväng på stan gick vi till det nyöppnade caféet "Moa's" där mamma bjöd mig på lunch. Allt var gott, både lunchen, efterrätten och kaffet. Helt klart ett av mina nya favvo-fik som jag måste besöka så fort jag får chansen igen. På eftermiddagen gick Ebbe och jag till min älskade "foto-familjen". När jag var 15 år började jag att jobba på "Fotografen" och där blev jag kvar fram tills studenten. Vi hade så roligt under mina år att vi fortfarande är en fotofamilj trots att varken affären eller jag finns kvar i stan. Idag fikade vi, lekte, pratade, åt tacos och hade det bra. Det är alltid lika kul att träffas och dela livet! Nu är jag hemma hos mamma igen och Ebbe sover. Mamma och jag har spenderat kvällen i soffan med varsin tidning och jag har känt mig alldeles lycklig. Det är så skönt att bara få vara! Ingen tvätt, disk eller annat som behöver ordnas med, som det så ofta är hemma. Allt som väntar på mig är sängen dit jag snart ska bege mig. God natt!

Mötet med en vacker kvinna


God morgon. Efter tågförseningar och en hel del väntan kom vi till slut fram till Tranås och mamma igårkväll. Ebbe är ju en väldigt smidig unge så jag lyckades underhålla honom trots två extra restimmar. Vi hittade Espressohouse, ett av mina favvo-kaféer, i Linköping och festade loss med kaffe och fruktpuré. På sista tåget träffade vi en vacker kvinna som visade sig vara en tiggare från Bulgarien. Vi hade ett fint samtal och jag fick ge henne en stor kram innan hon klev av. Vissa fångar mitt hjärta och hon gjorde det. Det var så fint att få dela livet och prata en stund. Hela tiggeri-debatten är jättesvår tycker jag. Ska man ge? Ska man inte ge? Det finns inga enkla svar och jag gör olika. Jag följer hjärtat. Denna kvinna hjälpte jag eftersom vi fick kontakt och jag kände att vi båda hade något att ge varandra. Vi möttes, delade livet och jag var inte bara ett mål för hennes inkomst. Jag kände mig glad efter vårt möte! Något som jag däremot alltid gör, oavsett om jag ger pengar eller inte, är att jag ler och hälsar på alla tiggare. För mig är det självklart eftersom alla människor behöver bli sedda. Det är det minsta vi kan göra! 
Nu ska jag äta frukost med mamma. Ebbe sover än (!) efter en jättebra natt. Vad är det för bebis vi har egentligen? Sover till efter 9 och är glad mest hela tiden. Jag har det så bra!