Livets olika dagar

Vad gjorde jag utan babybjörnen? Så bra!
Ebbe fick låna Olles vagn. Trött kille efter förskolan!
Mina fina kollegor!
Jag klev av tåget i Örbyhus och kände mig hemma. Älskar denna plats!

Livets olika dagar. Det kan innebära...


Att låta svärfar ta förskolelämningen så jag fick en lugn förmiddag hemma i tisdags. Tog bussen till stan då jag insåg att jag glömt Olles babyskydd hemma. Fick ta båda barnen på bussen hem istället för bilen. Det gick bra trots bussbyte, trött och hungrig 3-åring och bebis som inte ville ligga i vagnen. Det hela slutade med att Ebbe somnade på bussen och jag fick bära av honom för att sedan ta Olle i babybjörnen och Ebbe i (!) Olles vagn. Allt går! För Ebbe blev det dessutom ett roligt äventyr. 

Att åka till Ockelbo för att umgås med mina fina kollegor och tacka av Pelle som slutat som vår pastor, vilket vi gjorde i onsdags. Glädje att få sitta i min kollega Patrics underbara hem och dricka kaffe, prata om livet och äta lunch på Wii trädgårdar. Ja, jag har det bra!

Att bli bjuden på spontan-lunch av min härliga vän Frida idag vilket resulterade i långlunch med efterrätt (jag undrar om det finns nån som gillar att fika lika mycket som mig? Jag blir fullkomligt lycklig!) och shopping på stan. Nu är jag en kappa, ett par skor, en mössa och en halsduk rikare och redo för hösten. Så glad för det!

Att ta tåget till Örbyhus, kliva av och känna sig hemma, som jag gjorde ikväll. Att inse att denna plats betyder så otroligt mycket och att jag saknar den och människorna som förgyllt mina dagar där. Tacksam att få äta middag med min kvinnogrupp och prata om livet, precis så som det är. De känner mig, jag behöver inte förklara. Jag får bara vara. Så värdefullt. 

Livets alla dagar ser olika ut. Jag är så tacksam för det. Och för alla de människor som jag får dela dem med. 

Veckans utmaning #2

Ny vecka och ny utmaning! Jag tror att mitt absoluta favoritord är TACKSAM. Ebbes första ord var faktiskt "Tack!". För mig är det så viktigt att vara tacksam - för livet man får leva, för vänner och familj, för att man har ett hus att bo i, kläder på kroppen, mat på bordet. Oavsett hur livet ser ut tänker jag att det alltid finns något att vara tacksam över. Småbarnslivet med två barn har inneburit stor trötthet för mig, det vet ni vid det har laget. Och tröttheten gör mig ofta sur, tvär och lite ledsen över livet. Precis just då behöver jag träna mig i att lyfta blicken, se vad jag har och föreviga vad som faktiskt är bra. Att det alltid finns något att säga TACK för - även de gråa och trötta dagarna. Veckans utmaning blir därför att skriva ner ETT TACK (ja, bara ett! Det finns säkert fler men jag får välja en sak) i TACK-boken. En TACK-bok som kommer fyllas med saker som gör mig tacksam och som jag kan gå tillbaka till för att se att det finns så mycket som är bra i livet. Hänger du på? 

Bullar, barn och fina vänner

Elisabeth, Ebbe och Lovisa i soffan. Fredagsbullarna var fantastiska, precis vad jag behövde!
Olle och Lovisa. I Örbyhus hade vi förmånen att ha Lovisa som vår tonåring och arbeta tillsammans med hennes pappa som är pastor. Idag har vi förmånen att få vara hennes vän.

Det var i fredags. Efter att ha hämtat en snorig och förkyld Ebbe på förskolan på torsdagen, som blev värre under natten, var jag så trött på eftermiddagen. Så kommer de in genom dörren - Lovisa och Elisabeth - med nybakade bullar. Vi drack kaffe och åt bullar av alla möjliga slag. De lekte och bar runt på mina barn. De lagade vår middag. De passade barnen så jag fick förbereda mig inför lördagen då jag skulle leda lovsång på kursen "Växa som ledare" i kyrkan. De tog hand om Olle (som näääästan rullade från rygg till mage) medan jag fick natta Ebbe i lugn och ro. De fick mig att se Idol för första gången denna säsong och lärde mig allt om årets deltagare. Jag dukade fram fredagschips och vi pratade och skrattade. När de åkte hem kände jag mig glad. Så tacksam över att de kom på besök och tog hand om både mig och barnen och fick en grå fredag att bli riktigt bra!

Nu är det måndag och åter grått men jag känner mig pigg och utvilad efter en "super-natt". Olle sov i ett svep mellan 22-02.30 (hurra!) och ammade bara 03.30 och 06.30. Så skönt att få flera timmars obruten sömn, det gör hela skillnaden. Tänk om jag hade läst detta innan jag fick barn - att en sån natt skulle kallas för "supernatt". Då hade jag bara skakat på huvudet. Perspektiven ändras liiiite grann efter att man fått barn. Och Ebbe sov för första gången på väldigt länge en hel natt själv i sin säng. (Vanligtvis går alltid Jocke ner när han ropar på nätterna). Det verkar som om Ebbe är frisk idag och att förkylningen blev kortvarig. Så tacksam för det! Här är vi inne i nya "förskole-dygnet" och har redan avklarat frukosten. Idag blev det nybakade scones och nu väntar en helt obokad hemma-måndag. Så skönt! Önskar er alla en fin vecka!