frulundqvist

Här är det sjukstuga! Ebbe är inne på femte dagen med hög feber så när jag ringde sjukvården i eftermiddags tyckte sköterskan att vi skulle åka till sjukhuset. Där konstaterades att han hade öroninflammation och han fick därför penicillin. När han kom hem var han helt utslagen och fick återigen 40 graders feber och däckade i sängen. Älskade, lilla Ebbe ❤️

Olle har varit pigg i veckan men idag fick han också feber. Ikväll har den ökat och nu har även han över 39 graders feber och hosta och ligger här bredvid och sover oroligt. Med tanke på detta ligger jag och Jocke i varsitt sovrum med varsitt barn. Återigen därför väldigt tacksam att ha en weekend på tu man hand att se fram emot, speciellt såna här veckor när allt kretsar kring barnen och sjukdom.

Något roligare som hänt är att Olle äntligen tagit sina första riktiga krypsteg. Han ställer sig ofta i krypposition men lägger sig sedan direkt på mage eller backar tillbaka till sittande igen. Men häromdagen, då jag lockade med kunglig damtidning som han älskar, tog han sig framåt. Det känns som det är stor skillnad mot när Ebbe var liten. Olle vill få tag i precis allt och stoppa det i munnen. Han är så nyfiken! Mycket mer klåfingrig än sin storebror, vad jag vill minnas i alla fall. Ebbe var 10 månader när han kröp och 16 (!) månader innan han gick. Vi får se hur det blir för lillebror. 

Veckans höjdpunkt måste varit när svärfar kom med årets första semla i tisdags. Som jag längtat! Svärfar har varit här hela veckan för att jobba med vardagsrummet. Just nu sitter det byggplast mellan kök och vardagsrum (som ni skymtar i bakre delen av bilden)

Just det. Detta var också en höjdpunkt. Plötsligt kan Ebbe måla gubbar, så imponerande, i alla fall för mig som bara sett honom måla runt, runt, runt - så där som barn gör i början. Plötsligt målade han hela familjen och farmor och farfar fick såklart vara med! Nu gnyr Olle så jag har fått ta upp honom i famnen. Älskade små - så ynkliga när de är sjuka. Det kan bli en lång natt...

När jag scrollar bland bilderna på min mobil-kamera inser jag att det blir allt färre bilder på mig och Jocke och istället mest bilder på barnen. Och det är ju så vardagen ser ut. Jag är med barnen. Jocke jobbar. När vi är tillsammans finns oftast varken tid eller lust till att ta bilder. Hittade i alla fall en kärleksfull bild från nyår. Älskar att Ebbe swishar förbi i bilden med en nyårs-tuta i munnen. Men vet ni? I höst kommer vi att fota fina bilder bara på oss. För i 30-årspresent fick jag en weekend till Nice, för bara mig och Jocke. Motiveringen löd: "Du gillar sol. Du gillar shopping. Du gillar att sova ostört. En weekend till Nice innehåller alltsammans." Ni förstår hur glad jag blev va? Och lite rädd såklart. Fem dagar ifrån våra barn och vi ska flyga. Tur att jag har världens bästa svärföräldrar som tar hand om dem under tiden! Som jag ska njuta av ensamtid med min man, av sol, shopping, lååånga nätter med ostörd sömn och tid att vila och njuta. Så tacksam för min älskade man! På riktigt: vad skulle jag göra utan honom? Vi har varit ett par i över 10 år. Det är absolut inte alltid enkelt att vara man och fru och dela livet. Men det är värt det. Varenda dag. Genom allt!

Livet pågår och jag är tacksam för varenda dag jag får vara hemma med mina små.

Under veckan har Ebbe börjat åka skridskor. På hans förskola åker de skridskor ofta och därför gick Ebbe och jag till isen, som bara ligger en bit bort från vårt hus, för att teståka en kväll. Ebbe tyckte det var kul och var mer uthållig än mig och jag var så glad att få åka skridskor igen och dessutom få kvalitetstid med Ebbe. Skridskor blir vår grej eftersom Jocke inte gillar att åka. Hoppas på många fler dagar på isen! 

I torsdags, när jag lämnat Ebbe på förskolan, tog jag bussen ner till stan en sväng. Bussen går bara en bit bort från vårt hus så det är väldigt smidigt. Ännu en grej jag älskar med att bo just där vi bor! Jag passade på att reafynda kläder till Ebbe som växt ur en massa av sina och införskaffade ett par egna skridskor till honom.

Olle är nästan alltid nöjd i vagnen! Förutom när han ser Ebbe leka för då vill han också komma ur vagnen och vara med!

Varenda dag har vi varit ute i det fantastiska vintervädret! Min gamla snowracer, som jag hade som liten, kommer återigen till användning. Flera dagar har det slutat med att vi är ute på vårt tomt och åker snowracer på uppfarten och skottar snö. 

Vi har testat pulkabacken i närheten. Då packade jag vagnen full med pulka och fika och drog Ebbe på snowracer efter mig. Gratis träning för mig! 

I fredags när Jocke var på tonår och Olle somnat myste vi i soffan, bara jag och Ebbe. Jag åt choklad, drack te och läste tidning medan Ebbe kollade på paddan och åt äpple. Så mysig stund! 

På lördagen kom svärföräldrarna och medan Jocke och Åke forsatte renoveringen i vardagsrummet passade jag och svärmor på att gå ut med barnen i det fina vädret. Vi åkte både skridskor, snowracer och madrass och lekte i lekparken. Älskar att vara ute!!

Idag vad det ännu en fin vinterdag men vi stannade inne eftersom Ebbe fått feber och hosta. Jag och Olle somnade en stund på förmiddagen efter att ha sett på tv-gudstjänsten. Kände mig nöjd över att Helga vilodagen och bara njuta av stunden som infann sig med sovande bebis och vintervackert utanför fönstret.

Så fikade vi på golvet i köket. Drack kaffe, pratade om och åt bokstavskex. Pusslade och läste bok. Fotade fina bilder på vårt fina hus. Ni ska få se någon dag. Nu är det söndagskväll och barnen sover. Vi ska se mästerkocken innan läggdags. Sen är ännu en vecka till ända. Livet!