frulundqvist

Här kommer äntligen ett hej från mig! Dagarna passerar snabbt förbi och jag hänger med i livet som är mitt. Vad har hänt sen sist vi hördes? En eftermiddagen, efter att jag hämtat barnen på förskolan, gjorde vi smoothieglass och scones till eftermiddagsfika och dukade fint i vardagsrummet. Riktigt stämningsfullt med tända ljus samtidigt som regnet smattrade mot rutan. Tacksam för stunder som dessa!

Efter regn kommer solsken så vi kunde njuta av kaffe i solen under vår lunchdejt. 

En lördagsmorgon blev Ebbe så trött på att vänta på oss att han själv gick ner och dukade fram frukosten. Vilken glädje, vår lilla kille börjar bli stor! 

Ebbe och Olle har varit söndagsfina när vi gått till kyrkan och Olle var så nöjd över att ha fått ärva Ebbes gamla skor. I kyrkan får Ebbe gå på söndagsklubben och det älskar han. De pysslar, leker, lär sig om Gud och bibeln och att de är älskade och värdefulla. Olle får sitta i bänken med oss. Oftast somnar han gott i farmor eller farfars famn.

Hösten är här på riktigt och det börjar bli kallare ute.

Då får man kramas!

Passar på att kramas inne också. Alltså Ebbe, vår stora kille! Kan inte se mig mätt på en bild som denna.

En dag höll jag på att inte få hem honom från förskolan för att han skulle pyssla klart ett paket till oss. Han var så stolt när han räckte över det. I låg det en teckning med en regnbåge, vilket är det vanligaste motivet just nu.

Jag har varit på 24-timmars jobbresa till Tranås där vår huvudleverantör har sin fabrik. Det var en konstig upplevelse att strosa Storgatan fram med mina kollegor från Gävle och Hudiksvall. Tänk att livet blev så här. Vad bra det blev! Trots ett intensivt dygn hann jag i alla fall krama min mamma en stund, det var fint.

Eftersom Jocke också var iväg på jobbresa fick barnen vara hos sin farfar, vilket de älskar. Under tiden blev Olle sjuk så hemma igen fick jag vabba. Vi passade på att göra armband, något Ebbe älskar just nu. Se, så stolt han är!

Och idag firar vi min systerson Ludwig som fyller 18 år. Åren går fort även om det känns sååå längesen denna bild togs, i mitt gröna (!) rum i mitt barndomshem. Ludwig var världens sötaste unge och inte hade jag kunnat drömma om att jag skulle få två lika fina barn. Grattis Ludde! Och grattis till mig som har det så bra. 

Vackert höstväder och kärt återseeende av svärföräldrarna som varit i Spanien i tre veckor mötte oss i Harkskär i helgen.

Barnen var överlyckliga.

Mamman också! Det är något visst med höstluften, så skönt att andas. Vi var ute och lekte en bra stund och njöt av havsutsikten.

Olle sprang runt, spelade boll, åkte rutchkana, spelade bandy, lekte i vattentunnan och så vidare. Allt ska hinnas med!

Rabatterna blommade, se så fint!

Och så bad jag om att få fota bröderna på trappen och visst fick jag det.

Sötchock att se dessa två på detta vis.

Älskade barn. Tänk att de är mina! 

Livet är väldigt mycket vardag just nu. Vardag som kan innebära att man pussas på foto innan det är dags att ge sig iväg till förskolan och jobbet på morgonen. Just nu går förskolelämningarna som en dans. Barnen skuttar glatt in, börjar att leka direkt och säger knappt hej då. Så tacksam att de trivs så bra!

Livet kan vara att dricka finkaffe utanför jobbet en helt vanlig dag. Älskar mina luncher, att jag numera unnar mig en timme varje dag. Det gör mig gott!

En helg kan innebära aktivitet för hela familjen, som i lördags när vi åkte med på församlingsdag till Sjöviks folkhögskola. Så fint att få umgås med församlingen i olika åldrar under en dag. Jag hängde mest med Olle och de andra småbarnsföräldrarna. Han var så nöjd att få vara ute och leka.

Och att få rita under gudstjänsten. Och kanske allra mest nöjd att få fiska fiskdamm och få goooodis. Ren lycka!

Vardag kan innebära att åka till Örbyhus på en tisdagkväll för att fira vår fina vän Simon som fyllde år. Han och Johannes är kusiner och några av våra allra närmaste vänner. Så tacksam för vår vänskap!

Det var så fint att äntligen få besöka Simon och Matildas lägenhet. Hon kan det där med färg och form och inredning och hade gjort så fint där hemma. Njutning för ögat! Njutning för magen blev det också med god mat följt av både bulle och tårta. 

Bäst i vardagen är ju ändå torsdagsdejten. Två torsdagar i rad har vi kunnat sitta ute i solen och luncha, han och jag. I onsdags firade vi 12 år tillsammans. Tänk om vi hade vetat det när vi gick den där promenaden på tu man hand för 12 år sen och bestämde att det skulle vara vi. Ett riktigt bra beslut av oss båda. Finns ingen jag hellre vill dela mitt liv och vardag med.