frulundqvist

Dricker mikrat kaffe som jag inte hunnit dricka upp tidigare idag pga ledsen bebis. Han har varit SÅ ledsen. Han mår inte riktigt bra. Fick sin första riktiga feber natten till tisdag och har varit ynklig sen dess. Idag blev det falukorv till middag, igen. Och till lunch mannagrynsgröt och knäckemacka med falukorv. Falukorv måste vara en småbarnsförälders bästa vän. Ute är det grått, regnigt och blåsigt och mest av allt vill jag gömma mig under täcket och sova tills nästa år. Tänder ljus och försöker göra lite mysigt. Äntligen sover Gösta och storbarnen ser på paddan. Snart jag ska jag ta ett ryck och röja här hemma bland disk, pyssel, leksaker och kläder huller om buller. Men först ska jag dricka mitt mikrade kaffe i lugn och ro, lyssna på Norah Jones som strömmar ur högtalaren och fascineras över Ebbes solros som växer för fullt i vårt köksfönster. Glad att jag lyckats hålla liv i hans skoluppgift. Glad att jag lyckas rodda livet med tre små själv hela dagarna. Jag gör verkligen mitt bästa och kämpar med att förstå att det är alldeles tillräckligt. 

Det har varit många fina stunder senaste veckan. Som när barnen cyklade och jag gick med vagnen till Åkermans kulle där det fullkomligt grönskade för fullt. Vi hann njuta typ två minuter, sen började Gösta skrika i vagnen och det slutade med att barnen snabbt fick äta upp sin frukt, jag fick amma på närmaste parkbänk nedanför och sen gå hem med skrikande bebis i vagnen eftersom jag glömt babybjörnen hemma. En liten stund var i alla fall ljuvlig!

Hemma var Gösta nöjd när han fick komma upp och vi la oss på en filt och myste. Gulliga bebisar är väl ändå det bästa som finns?

I onsdags var vi på kalas hos barnens kusin som fyllde 10 år. Solen lyste och vi fick en superskön kväll ute.

Gösta hängde med farfar.

Och barnen var överlyckliga att få bada i poolen. Nu är sommaren inom räckhåll!

Svärfar har varit och hjälpt oss bygga altan och såklart ville Olle hjälpa till. Längtar till färdig altan, det kommer bli så bra!

Gösta har, hör och häpna, legat nöjd i babygymmet en stund medan jag kunde laga middag. 

Och efteråt satt han dessutom nöjd i barnstolen. SÅ SKÖNT!

Igår var jag och spelade in söndagens gudstjänst. Fint att få sjunga från hjärtat vid pianot. Åh vad jag saknar att sjunga tillsammans med min församling. Längtar, längtar, längtar tills när vi kan samlas igen!

Idag har jag och Olle varit på långpromenad. Han har nämligen blivit en hejare på att cykla så nu kan jag gå promenader i rask takt och det är så skönt.

Vi utforskade ett naturområde i närheten och Olle utbrast "Här har jag varit med förskolan! Det finns ett vindskydd, man kan se på bilar som en tv och äta frukt." Så vi satte oss i vindskyddet, åt mellis och tittade på bilarna som susade förbi på motorvägen. Så mysig stund, bara vi två. Sen cyklade vi ett varv i naturområdet innan vi cyklade till skolan för att hämta Ebbe.

Ebbe tog med sig två klasskompisar hem och jag kände mig som en supermorsa som roddade fem barn själv. Medan Ebbe och kompisarna hoppade studsmatta spelade jag och Olle fotboll. Han skjuter så bra! Tacksam för värme, sol och glada barn. Nu välkomnar vi helgen, hoppas din blir fin, om än inte hela dagarna så vissa guldstunder som du får njuta av. För precis så försöker jag tänka just nu. Njut av de små stunderna!

Maj månad måste ju ändå vara en av årets bästa. Nu är våren här på riktigt, naturen sjuder av liv och grönska och jag har invigt mina nya sneakers och gått en långpromenad för att äntligen hälsa på hos mina kollegor på jobbet. Kärt återseende och fint att de fick träffa Gösta som legat i magen under hela hösten när jag jobbat.

Har druckit kaffe och blickat ut över trädgården som just nu är en stor jordhög. Altan-bygget står lite still eftersom vi valde att stanna kvar i Harkskär på Kristi himmelsfärd eftersom det blev sommarvarmt, soligt och alldeles perfekt båtväder istället för att bygga altan. Det gäller att prioritera! 

Olle hade gjort iordning lilla båten för säsongen tillsammans med farfar så så fort Jocke fick chansen tog han med pojkarna på en båttur medan jag stannar kvar på land med en sovande Gösta.

De tog en sväng till Eskön och kastade sten. Hur många gånger har de inte roat sig med just detta?

Hemma i Harkskär igen njöt vi av lunch på den nya altanen som svärfar byggt. Och förundrades över att det var sommarvarmt så man kunde ligga och sola och bara ha det skönt.

Barnen och jag la oss och läste böcker i hängmattan. Älskar att läsa för dem, det är så mysigt!

På kvällen var det dags för Gösta att få ta sin premiär-tur med båten. Om man tillhör vår familj bara måste man ju gilla havet och att åka båt. Han sov sig igenom påklädning av kläder och flytväst.

Ute på havet slog han upp sina små blå ögon och tittade sig lugnt omkring, som om han inte gjort annat. Åh vad jag njöt! Finns få saker som jag tycker som mycket om som att åka ut på havet. Lugnet, naturen, tystnaden, det oändliga. Frid i själen.

Älskade Harkskär, platsen vi alla tycker så mycket om.

Hemma igen klädde barnen ut sig. Ebbe var en upptäckare!

Och Olle en sheriff, en väldigt alternativ sheriff får man lov att säga.

Maj har ju också inneburit regn. Barnen hoppade i vattenpölar och spelade basket, ett nytt intresse hos båda.

Gösta har underhållits med Herr kvadrat och jag har varit till gymmet och tränat. Så tacksam för min träning som gör gott får både kropp och knopp.

Givetvis har det kramats också. Det görs det ju dagligen här hemma! 

Igår hämtade jag Ebbe på skolan och berättade att vi skulle gå till en lekpark och ha picknick själva innan vi hämtade Olle. Han blev överlycklig när han öppnade sin låda och hittade både äpple, kaka och giffel. "Vi måste sitta på filten för sitter vi på en bänk blir det ju bara fika och vi skulle ju ha picknick". Så härligt att se hur han njöt av lite ensamtid med mig, även om Gösta vägrade ligga kvar i vagnen utan skulle sitta med när vi fikade och spelade kort. Tacksam för stunder som dessa.

Se så vackert det var i lekparken. Kan inte se mig mätt på våren.

På hemvägen var jag tvungen att föreviga grannens träd som stod i full blom. Lika fascinerad av Guds skapelse varje år. 

Finväder igår så vi var ute mest hela dagen. Träffade på förskolekompisar som vi fick följa med hem och leka hos och dricka kaffe i solen. Sen var Ebbe iväg en sväng till några klasskompisar och lekte. Känns som om Ebbe börjar bli så stor, med en egen värld som vi inte är en del av. Så spännande att få följa sina barn genom livet. Gösta får jag ha nära mig än så länge, närmare bestämt hängandes på magen där han trivs allra bäst. 

Nu har jag precis blivit bjuden på förmiddagsfika av Jocke som för en gångs skull jobbar hemifrån och sitter i web-möten hela dagen. Kardemumma-bulle och kaffe, det är livet det. Sitter på bron utanför huset och dricker upp kaffet, hör hur fåglarna kvittrar, njuter av grönskan omkring mig och tackar Gud för livet. Idag har jag lite ny energi och det är sååå skönt att känna just så.