frulundqvist

Harkskär är vårt paradis på jorden. Hit kommer vi och pulsen och tempot dras ner. Här får vi njuta och bara vara. Barnen läser böcker med farmor i gräset. Hjälper till i trädgården, snickrar med farfar eller spelar spel. Jag går med Gösta och söver honom i vagnen. Tittar mig omkring när jag går längst grusvägen. Träd, skog och blåbär som börjar kika fram. Fåglar som kvittrar, insekter som surrar och naturen som verkligen lever. Inte minsta biljud hörs. Bara natur och tystnaden. Den exotiska tystnaden som jag värdesätter så mycket. Blickar ut över havet, upp mot den blå himlen. Tackar återigen Gud att jag får leva här, i fred och frihet. Vilken tur jag har. Funderar över mål och drömmar - har jag några sådana mitt i trebarnslivet? Har svårt att orka tänka de tankarna. Det är som om de inte riktigt ryms just nu. Jag har fullt upp med att leva det liv som är mitt. ~ Det är nu som livet är mitt. Jag har fått en stund här på jorden. ~ Efter en intensiv dag med febriga barn går jag och Ebbe iväg själva och badar på kvällen. Det är härligt att bara vara vi. Få prata ostört på väg till den lilla stranden och bada tillsammans. Plötsligt har jag ett barn som kan simma. Som gång på gång hoppar i och kämpar med att göra ben- och armtag. Som jublar och gläds över sina framsteg. Tvingar mig själv att strunta i att jag fryser och badar länge. Fångar stunden vi får tillsammans. Sen vandrar vi hemåt igen i den ljumma sommarkvällen. Jag älskar den här tiden på året. En tid då jag bara får njuta. Då jag får vila och koppla av. En tid då jag får reflektera och sätta ny riktning för det som ligger framför. Om jag orkar. En tid att landa i hur bra jag har det. 

Ja, tänk att det blev det. Men så var det ju också bästa midsommatvädret på säkert 50 år! På väg ut till Harkskär, där det blivit tradition för oss att fira tillsammans med Jockes familj, beklagade jag mig över att jag glömt min systemkamera hemma var på Ebbe jublade "Ja! En foto-fri midsommar!" Vanligtvis brukar jag få sommarens härligaste och finaste bilder denna dag men istället fick jag memorerar och insupa allt det vackra i min egen minnesbank och låta Jocke ta några bilder med sin mobil.

Glad att ha lyckats pyssla ihop en krans med inspiration från underbara My feldt (tips på instagram!) som gjorde det både roligt och enkelt. Så skönt när det inte behöver vara så noga, det passar mig bäst. I år hade jag även en ny midsommarklänning, alldeles perfekt i den 30-gradiga värmen. 

Den årliga bilden på mig och min midsommsrdröm!

Barnen lekte i sandlådan och med vatten.

Efter en god midsommarlunch åkte vi på midsommarfirandet i Utvalnäs. Så härligt att återigen få samlas på detta sätt efter två års uppehåll på grund av pandemin. Jag älskar midsommar! För mig är det noll prestation och noll måsten, bara njutning och tid med familjen. Vi tar med västerbottenpaj och köttbullespett till barnen varje år och de andra har sina stående bidrag till buffé-bordet. Vi dansar kring stången. Det blomstrar, är förhoppningsvis varmt och hela sommaren ligger framför. Så mycket glädje!

Och så är det en härlig dag för barnen. De får dansa, leka, äta gott och åka båt. Fiska fiskdamm och äta godis. 

Gösta var så otroligt gullig när han tultade runt på gräsplanen. Försökte njuta så mycket jag bara orkade av sista året med en liten bebis i sjömansdräkt. Sen är den tiden i livet över. Både sorgligt men också härligt med tanke på allt som ligger framför.

Tycker det var betydligt lättare i år när han själv kunde gå runt, leka i sandlådan och spela fotboll jämfört med förra året då det var ett ständigt bärande, ammande och tröttheten var enormt på grund av sömnbristen.

Älskade Olle. Så härlig, rolig och verbal!

Trots foto-friheten fick jag Ebbe att gå med på att i alla fall få en bild på familjen. 

Sen blev det traditionsenlig limbo. Midsommarens bästa underhållning. 

Vädret var helt magiskt så efter 22, när Gösta somnat, tog vi båten ut till Norrskär i de varma  kvällsvindarna.

Nöjd över min krans som hängt med hela dagen. 

Kände mig så oerhört lycklig. Inte minsta bråk eller tjafs på hela dagen. Det är storslaget i trebarnslivet!

Satte mig och tittade ut över havet och solnedgången. Utsikten över havet och det oändliga. I det enkla bor det vackra. Mår aldrig bättre än på havet. Nu ligger sommaren  framför och jag är så glad! Vår bästa tid är nu. På hemvägen kastade vi kransen i havet och tackade för denna ljuvliga midsommarafton.

Efter förra årets succé bestämde vi oss återigen för att spendera sommarlovets första vecka hos mamma i Tranås.

Bilresan ner gick smidigt tack vare att Gösta äntligen kunde roas en stund av att se på barnsånger på telefonen. Hittills har han varit totalt ointresserad av det. När vi väl kom fram fanns inget behov av någon telefon, istället underhöll sig Gösta med vattenlek.  

Medan Jocke åkte hem för att jobba igen njöt vi av fina dagar i Tranås. Strosade på stan, besökte leksaksaffären och barnen fick nutella till mellis. 

Sen gick vi på efterlängtat återbesök till Östanåparken för att testa hinderbanan. 

Lika rolig även detta år! 

Gösta var mindre nöjd med att sitta i vagnen men till slut lyckades jag muta honom med russin. Allra helst vill han gå själv just nu. 

En dag passade jag och Ebbe på att ta oss lite egentid på stan. Fikade, pratade och njöt av att bara vara vi.

Ebbe köpte en ny sovmask som gör att han sover bättre. 

En kväll åt vi middag hos min älskade foto-familj. Och trots att vi jobbat ihop i en foto-butik glömde vi alldeles bort ett föreviga oss. Däremot knäppte jag kort på de fina paketen som jag fick. Tacksam att vi har kvar vår relation!

Under veckan blev Gösta klämmis-beroende. Mat var inte alls lika kul, kanske berodde det på ett antal nya tänder som kommit fram mer och mer. Jag överdriver inte om jag säger att han gör av med hela sitt barnbidrag på klämmisar. 

Gick till lekparker i närheten av min mamma och njöt av sommargrönskan.

Barnens kusiner kom och övernattade och jag anordnade vattenlek i trädgården.

På kvällen blev det chips och film. Gösta var inte sen med att ta för sig.

Besökte skolan i närområdet som har en rolig skolgård att leka på.

Ebbe klättrade högst upp.

Kusin Märta tog hand om Gösta.

Och jag lärde barnen hur man pangar en tom festis-kartong. PANG!

Nöjd mamma.

Hörde några barn på skolgården säga till varandra "Har hon fött fem ungar?" var på jag var tvungen att hojta att det faktiskt bara var tre som var mina egna. 

På fredagen åkte vi till Jönköping för att fira min älskade systerdotter Lisa som tog studenten. 

Sen forsatte han att hjälpa till att vattna blommor när vi kom hem. Innan hemfärd hann vi dessutom med att gå på gudstjänst i min hemförsamling och gå på kalas för min brorsdotter som fyllde 5 år. Tacksam för mycket tid med familjen, för alla givande och bra samtal med min älskade mamma och för att jag och barnen återigen fick en sådan bra start på sommarlovet!