06.59 kom Ebbe in till oss och viskade lyckligt att "nu är det julafton". Vi hade sagt att han fick gå upp kl 7 så han var punktlig. Älskar barnens förväntan på julen, minns hur det var likadant när jag var liten. Tradition från min familj är
julstrumpa som tomten hängt på dörren under natten. Blev så glad för min!
Eftersom jag känt mig dålig den 23:e och återigen funderat på om bebisen var på väg var jag tvungen att föreviga magen. Den hänger så långt ner! Bad många böner att den inte skulle komma på julafton och bönen blev besvarad.
Snart är dessa två storebröder! De var också glada att bebisen höll sig på insidan så vi fick fira jul allihop.
Jag lockade håret och gjorde mig fin.
Sen åkte vi till Harkskär för att fira jul med Jockes föräldrar och bror med familj. Vi hade förberett för jul hemma eftersom ville vara förberedda utifall någon skulle bli sjuk. Tack och lov höll sig alla friska och julen blev plötsligt precis som den
brukar, förutom det traditionsenliga besöket i kyrkan. Det var såååå fint att umgås, något vi i princip inte gjort inomhus under ett års tid.
Barnen var överlyckliga att få vara tillsammans med sina kusiner och vi att få vara tillsammans, allihop.
Efter korv med bröd följde den gedigna kakbuffén som detta år innehöll 14 (!) sorter. Jocke mådde sådär när han intagit samtliga.
Efter Kalle Anka och middag var barnen, framförallt Ebbe, otåliga på att få besök av tomten. Plötsligt knackade det på rutan och när vi öppnade fanns ingen där. Däremot fanns ett brev från tomten som önskade "God jul" och berättade att
han inte kunde besöka oss på grund av Corona men att han lämnat julklappar innan han flög tillbaka med renarna till Nordpolen där det var fullt av snö. Blev tårögd när storkusinen läste upp tomtens brev. Fint att det blev jul trots allt.
Barnen var så nöjda av tomtens besök och att få öppna de efterlängtade julklapparna. En drake från Draktränarna blev såklart en succé hos Ebbe.
Olle var överlycklig för vartenda paket (älskar en 3-årings glädje!) och hojtade glatt vid varje öppning. De radiostyrda krockbilarna var en riktig topp-present och underhöll oss sedan många timmar under helgen.
För min del blev det många timmars vila. Jag blev beordrad liggläge i fåtöljen mestadels av tiden och hann nästan bli uttråkad. Samtidigt så skönt att få samla all energi som möjligt inför det nya äventyret som väntar. Tacksam för dagar med familjen,
att få umgås och vara tillsammans, skratta, prata och dela barnens glädje. Nu jobbar Jocke sina sista dagar innan nyår då han går hem på ledighet fram till att barnet kommer. Längtar!