frulundqvist

Håll i er! För nu kommer en låååång utläggning i en rasande fart om månaden som kom och försvann - november! Vi har lördagsfikat på Erikshjälpen efter att jag gjort en rensar-ryck hemma där jag röjde i vår källare. Så skönt när man får sortera, skänka iväg och få koll på alla prylar. Det blir en hel del med tre barn!

Vi har hängt i kyrkan på super-söndag där Ebbe sjöng med sin Tweenie-grupp och vi fick kramas med åsnan utanför. Älskar min kyrka!

Efteråt samlades vi i Hemlingby för att grilla korv och umgås. 

På kvällen kom Jocke hem efter en jobbhelg borta och vi firade fars dag med middag på Brödernas. Väldigt gott och trevligt, rekommenderas!

Hemma fick jag också paket eftersom det var min namnsdag!

Jocke hade köpt en fin kostym. Har flera olika varianter och trivs så bra i det.

Vi har lunchdejtat på vårt nya favoritställe Konserthuset med vacker utsikt över Gavleån och Bolongerskogen. 

En lördag piffade vi till oss för att fira lördagskvällen med familjen Forsling.

Så kul att få klä upp sig ibland. Klänningen fyndade jag för några år sen på Åhléns Outlet. 

Sen blev Gösta sjuk (igen!) med feber och förkylning så vi fick stanna hemma och vabba. 

Så otroligt gullig och samtidigt så otroligt jobbig eftersom han har treårstrots likt ingen annan. Kan verkligen inte minnas att Ebbe eller Olle varit på detta sätt med utbrott där han skriker, gråter, kastar saker och skiftar humör innan man själv hinner blinka. Det tar otroligt mycket energi. 

Svårt att tro när man ser denna bilden. Skickade post med lite instoppad kärlek till mina kollegor i Falun. 

Årets första snö har fallit. Lika fascinerande och härligt varje år. 

Jag har tränat på lunchen och känt mig stark. Efter sjukdom var det så härligt att få komma igång igen. 

Det har snöat ännu mer. 

Så mycket att vi fick pulsa till bussen en morgon. 

Så blev även de andra barnen sjuka, Jocke reste iväg och min energi försvann. Så pass att jag bjöd på pasta från frysen (som jag la i kokande vatten) och mikrade köttbullar. Och barnen överlevde denna gång också. Otroligt!

Jag tände i alla fall ljus för att höja stämningen. 

Triss i sjuka barn. Hur är det möjligt att vi blev sjuka en gång till?

Försökte muntra upp med att baka kakor. 

Tog oss ut en stund i det fina vädret men Göstas energi tog snabbt slut så vi gick in ganska snart igen.

Medan de andra två underhöll sig mycket längre. Ebbe och Olle leker så bra tillsammans!

Försökte muntra upp med middagen. 

På söndagen, när jag varit själv med barnen sen i torsdags och jag själv fick feber, kände jag mig helt färdig och ville inget annat än att bädda ner mig och ge upp.

En till utslagen hjälte. Det var en rejäl omgång virus vi fick denna gång med feber, hosta och förkylning. 

Samlade ihop lite kraft för att orka tjuvstarta julen med lite pepparkaksbak.

På kvällen kom Jocke hem och han kunde inte varit mer efterlängtad. Usch och fy för att vara själv med tre sjuka barn och själv bli dålig. Vill aldrig uppleva det igen! Plötsligt plingande det till i telefonen med meddelandet "pepp på trappen" - en stor påse från våra älskade vänner Moa och Axel fylld med kärlek. Så fint! Vänner är bäst!

Så har ännu en vecka snart passerat och jag har vobbat Olle som inte hunnit bli bra från feber och halsont. När han fick bestämma vår dag blev det Mc Donalds till lunch. Jag hade så dåligt samvete att jag behövde jobba men kanske hade jag inte behövt vara så hård på mig själv för efter lunchen sa Olle "Det känns som min födelsedag!" Tack Gode Gud för Mc Donalds och nöjda barn. 

När jag kom till kontoret imorse låg denna på mitt skrivbord. Det är kärlek det!

Har idag njutit av några timmar hos frisören. Resultatet får ni se en annan dag.

Något ni dock får se redan nu är vår älskade Gävlebock som kommit till stan. Blir lika glad varje gång. Och i år kan jag gå på invigningen i lugn och ro för i år har jag ingen adventskonsert att projektleda. Och vet ni? Det känns sååååå skönt! Helt rätt beslut för mig. Här ska njutas av en lugn helg med familjen och adventsmys. Och sen av en härlig söndag med gudstjänst tillsammans med barnkören och bockinvigning. Välkommen advent!

Förra söndagen sjöng jag på gudstjänsten i kyrkan där vi är med. Just denna gudstjänst var lite speciell eftersom vi skapade ett annat gudstjänst-format där vår pastor Patric vävde ihop predikan i olika delar med sånger som jag har skrivit. Jag har skrivit sånger, främst som handlar om min tro på Jesus, sen jag var barn. Det har blivit många sånger under åren och nu kunde vi alltså skapa en hel gudstjänst utifrån dessa. En väldigt fin upplevelse. Jag hoppas många fick med sig budskapet hem, som jag så ofta väver in i mina sånger, att "Gud är med dig, Gud ser dig, Gud hör dig, Gud vill vara med dig i livets alla olika skeenden, nu och för alltid." 

När jag gick förbi barnens hörna i kyrksalen fick jag syn på något vackert.

Vår familj. Någon av våra barn ville tacka Gud för vår familj. Blev varm i hjärtat.

Efter gudstjänsten hade vi äntligen middagsbesök av Patric och Mia och kunde njuta av middag i uterummet. Där satt vi kvar fram tills kvällen. 

Sen började höstlovet men inget lov för mig denna gång. Istället drog jag iväg till jobbet. Men dessförinnan speglade jag mig och fick syn på denna pepp-lapp jag satt upp. Bra start på dagen!

Barnen har haft grabb-dygn i Stockhom och jag har njutit av ensamtid hemma. Finns få saker jag uppskattar så mycket som att vara alldeles själv hemma. När de kom hem igen åkte vi till kyrkan på Tacolov = tacos, lek och andakt. Gösta och jag satt en stund och ritade i lekrummet. Hans förkylning har suttit i länge och en hemsk hosta (som även jag smittats av) har gjort honom så trött och på dåligt humör. Kan kanske även vara en dos av treårstrots. Det har i alla fall varit många utbrott och prövningar senaste veckan. 

Eftersom Gösta kräver stor uppmärksamhet är det extra lyxigt att få egentid med någon av de stora. I fredags, när jag tog ledig från jobbet, tog jag och Ebbe bussen till stan för att fixa bankkort och swish till honom. Hjälp, liten börjar vi stor! Sen köpte vi nya vinterkläder (ja, han växer så det knakar) och åt lunch på Espressohouse.

Något vi sagt att vi vill bli bättre på är att ta oss ut i naturen. Så i lördags slängde vi iväg en spontan fråga till vår hemgrupp om några ville hänga på och grilla på Eskön. 

Gösta satte sig och surade när vi gått några meter för att han absolut inte ville gå. Energin är som sagt inte på topp efter 8 dagar med hög feber följt av en hemsk hosta. Så det slutade med att vi fick bära honom resten av vägen.

När vi kom fram till havet blev det gladare miner. Solen sken och vi kunde kika blicka ut över vårt älskade Harkskär som ligger tvärs över viken. Gösta fick hjälp att göra en barkbåt som han roade sig med länge. 

Några vänner från hemgruppen anslöt och vi grillade hamburgare och marshmallows.

Njöt av kaffe i solen som faktiskt värmde. 

Otroligt vackert och så härligt. Naturen gör en gott!

När lovet var slut var tanken att återgå till förskolan men imorse gick det bara inte eftersom Gösta inte ville äta och var så ledsen. Så det fick bli ytterligare en vab-dag där vi båda fick kurera oss från hostan. Jag är så irriterad att jag blivit dålig igen, jag som redan haft en långdragen förkylning denna höst. Försökte göra det bästa av situationen och njuta av stunderna med Gösta. Tänkte gång på gång "Det här kommer man minnas tusen gånger mer än en vanlig jobbdag". Vi lekte med playdoh.

 

Åt pannkakor till lunch. Försöker truga med allt jag kan bara för att han ska återfå matlusten och där med energin.

Byggde tågbana följt av att han satt så duktig bredvid mig på ett digitalt möte jag behövde genomföra.

Efteråt firade vi med fika som Gösta ordnade nästan helt på egen hand åt mig. Älskar att se hur mallig han blir när han lyckas och får känna sig stor! Nu ber jag en bön att vår hemska hosta ska släppa taget och att vi får vara friska ända fram till jul, minst. Välkommen novent - låt oss göra något riktigt mysigt av månaden som ligger framför.