Baka pepparkakor


Ebbe gjorde pepparkaksbilar.
Fina Elin!

Igår hade vi som sagt pepparkaksbak hemma hos våra fantastiska grannar Elin och John. Det känns verkligen så tråkigt att flytta från dem. Jag älskar att de, precis som vi, uppskattar enkelheten i att umgås. Att bjuda över varandra på middag eller pepparkaksbak mitt i veckan och umgås lite nu och då, helt okomplicerat. Ebbe älskar att va hos Elin och John, att få leka med alla Johns bilar och klappa på katten Molgan. Igår gjorde Ebbe premiär som pepparkaksbakare och jag kan säga att han troligtvis åt mer mjöl (!) än deg. Några pepparkakor gjorde han och till sin stora glädje föreställde de (såklart!) bilar. Sen flyttade Ebbe, John och Johannes (som också var med) till golvet och lek med bilarna medan jag och Elin bakade upp all deg. Efter att ha varit hemma och lagt Ebbe gick jag tillbaka för glögg och pepparkaka i soffan samtidigt som Jocke anslöt efter en lång dag på jobbet. Perfekt att ha övervakning av Ebbe via iphone/iPad (Tips! Appen "Baby monitor") så vi visste att han hade det bra. Ja, jag kommer sannerligen sakna närheten till dessa fantastiska grannar och vänner.
Nu sitter jag i soffan och här har kvällsfriden lagt sig. Jag har lyckats laga både middag och tekakor ikväll medan Ebbe har stått bredvid och diskat, bakat och lekt. Älskade unge! Kände mig ungefär som världens bästa mamma. Jag menar: pepparkaksbak, lussebak och brödbak under en och samma vecka. Helt osannolikt för att vara mig. Plötsligt händer det... 

Jag är glad

Magen växer!
Lekparken, en återkommande favorit.
Te-adventskalender från syster U.

Idag är det en bra dag och det är så mycket jag är glad över, denna gråa tisdagsmorgon.

- Jag är glad för att första adventshelgen blev så lyckad! Söndagen som började med en härlig första adventsgudstjänst med fullsatt kyrka. Som bjöd på vacker sång, en fantastisk predikan och alla adventspsalmer man längtat att få sjunga. När jag stod i bänken och sjöng tänkte jag att "Det finns ingen plats jag hellre skulle viljat vara på den här stunden." 
På kvällen bjöd vi konsert i kyrkan som är ett av mina "nya" projekt och människor sa att det blev succé. Så tacksam för min församling, för alla musiker och sångare och människor som väljer att vara med och engagera sig.

- Jag är glad för att vår lediga måndag blev så bra. Ebbe sov till 8.30 (!) och åt sen en lugn frukost tillsammans med mig fram till 10 (!). Sen tog vi dagen som den kom vilket resulterade i att vi gick till lekparken, somnade i soffan på eftermiddagen och pysslade på kvällen. Vissa dagar är Ebbe mer fantastisk än vanligt. Igår var en sån dag! Dessutom kände jag mig relativt pigg, jag som trodde jag skulle ligga som en blöt trasa på golvet. Första advent har varit ett mål för mig. "Klarar jag första advent klarar jag hösten." Och jag har klarat det!!

- Jag är glad för att jag äntligen känner bebisen sparka. Jag är nu i v.23 och tycker jag känt så lite. Kände jag inte tidigare förra gången? Moderkakan ligger i framkant så det kanske kan vara en orsak? Började tänka att "Jag hinner inte ens med att märka av detta barn i magen" vilket gjorde mig ledsen. Men nu sparkar den och jag lägger ofta en hand på magen för att känna. Ibland kommer Ebbe och klappar på bebisen också. Det värmer mitt mammahjärta!

- Jag är glad för att det är adventstid. För att stjärnorna lyser så fint i fönstret och vi dricker glögg varenda kväll. För att vi ska ha pepparkaksbak med grannarna ikväll och veckan som ligger framför är lugn. Äntligen!

- Jag är glad för att vi fick en sån bra morgon idag. Hela familjen gick upp samtidigt (vilket sällan händer en vardag) och vi fick tid att prata en stund på morgonen och äta frukost. Sen kunde Ebbe och jag ta det lugnt fram tills vi gick till förskolan. Det fanns tid för både bokläsning och lek. En lugn mamma, utan stress, resulterar nästan alltid i en bra morgon.

- Jag är glad för att två lediga helger väntar. Den första ska vi spendera i Gävle och den andra i Jönköping. Som jag längtar till att träffa min familj och saknade vänner, att få kvalitetstid med Jocke och gå på min favoritkonsert  "Klingande Julkort". Fram tills dess ska jag räkna ner med hjälp av min fina te-adventskalender som min syster U skickade. Blev så glad!

Ja, idag är en bra dag och jag är glad! Det tackar jag Gud för - som bär mig, hjälper mig, stöttar mig och ger mig kraft varenda dag. 

Vad ska det bli av livet?



Sitter återigen på tåget som tar mig fram och tillbaka mellan Örbyhus och Gävle. Jag ser verkligen fram emot att slippa pendla framöver. Jag som tänkte att pendlingen skulle bli lyxig egentid. Jag tycker mest resorna ägnas åt att jobba, vara trött och vilja hem fort eller till att slösurfa bort tiden. Några utlästa böcker har det hunnit bli under året som gått, men inte många. Jag ser fram emot att kunna ta cykeln till jobbet, att cykla hem på eftermiddagen för att hämta Ebbe på förskolan och kunna vara hemma på tio minuter. Vi får se vad vi hamnar... Läget med husletande är frustrerande och lite jobbigt. Det här med ovisshet blandat med att jag vet att vi kommer få ett till barn i april är inte helt enkelt. Huspriserna drar iväg i Gävle just nu eftersom intresset är stort och utbudet litet. Så vi försöker ha is i magen, vänta in och planerar för att leva "compact living" några månader. Det som är viktigast, har jag insett, är tiden med varandra. För att jobba om varandra (både jag och Jocke jobbar ju både kväll och helger) och att ha tusen saker att ordna med när vi väl är tillsammans är inte hållbart i längden. Försöker sätta mig ner och tänka: Vad är viktigt i livet? Vad innehåller ett bra liv för mig? Hur ser livet ut just nu? Vad ska jag göra åt det? 
Viktigt att stanna upp och fundera ibland. Så, hur är det med dig och ditt liv? Behöver du också stanna upp och fundera en stund?