frulundqvist

Den stora nåden att få vara mamma. Att ha välsignats med Ebbe och Olle. Så tacksam! Ikväll har jag nattat dem i två timmar, först Olle och sen Ebbe. Trots den långa nattningen, som vanligtvis kan vara så frustrerande, kände jag mig bara tacksam. Över de små händerna som for runt i luften där vi låg tätt ihop, jag och Olle. Över Ebbes tusen tankar och fakta om dinosaurier efter kvällens padd-mys och bokläsning. Livet med småbarn är NU och jag vill ta tillvara på det.

Ebbe börjar verkligen bli så stor. Kläder blir för små och det är nya ord och funderingar varenda dag. Som ikväll när han säger "Jag är uppspelt för imorgon kommer farmor och farfar och är barnvakt åt mig" Ebbe älskar sina hästar, pyjamashjältarna, att pussla, se på paddan och leka med snören och rep. På önskelistan står ett lasso, paw-petrol och pistongpokalen. 

Barnen har mer och mer glädje av varandra. Det busas och leks men ibland blir Ebbe trött på Olle som "förstör". Oavsett hur dagen varit avslutas den alltid med att de kramas innan det är läggdags. Älskar den stunden!

Olle går för fullt nu och har blivit mycket stadigare. Han är busig, snabb och högljudd när han vill något. Älskar att borsta tänderna, kasta boll, leka med bilar, läsa böcker och att cykla med mig. Vill gärna ha och göra precis som Ebbe. 

Och får han inte det, ja då ser det ut såhär. Som tur är går det oftast fort över. 

Ja, tänk att jag blev en pojkmamma. Jag försöker ge barnen mycket kärlek, lära dem att använda ord när de blir arga och ledsna för att sätta ord på sina känslor och kramas mycket! Tack gode Gud för nåden att vara mamma. Hjälp mig att vara den bästa mamman för mina barn och att tillsammans med dem göra denna världen lite vackrare, lite mer fylld av kärlek och glädje. 

Älskade Olle. Jag måste skriva en uppdatering om livet med dig för det händer så mycket och jag glömmer så fort. Du kryper i världens fart och tar dig fram gåendes om du håller någon av oss i båda händerna eller i möbler eller går med gåvagnen. Men själv har du inte ens försökt gå, däremot kan du stå utan stöd några sekunder, bara du glömmer bort att du gör just det. Du känns ändå mer nöjd än tidigare samtidigt som det finns en frustration hos dig att inte kunna gå och göra allt som Ebbe gör. Ebbe säger att ni är bästa kompisar men att han blir arg på dig ibland. Det förstår jag eftersom du ständigt är på jakt efter hans leksaker och älskar att kasta saker. Ni är oftast sams och du är väldigt tålig. Har sett Ebbe både gallopera med hästar på ditt huvud och liggandes på dig utan att du blivit det minsta ledsen. När ni visar varandra syskonkärlek blir jag så lycklig! Du älskar att vara utomhus och kryper själv och hämtar dina skor och sätter dig och slänger ner dem för trappen och skriker för att säga att du vill ut. Ute vill du krypa runt, gräva med spade, plocka med och äta sten och grus, gunga och upptäcka det som finns runt omkring dig. Du säger "Ebbe", "mamma", "brum" till bil, "cka" till klocka och "acka" till macka. Ja, det är ungefär det vi förstår fast du har tusen andra ord för saker som vi inte riktigt förstår. Märks att du kommunicerar mer och mer, det är kul! Har keps och solhatt utan protest, gillar att sitta bak i cykelsadeln och oftast i vagnen, bara den rullar. Bilen funkar också bra! Babblarna är favoriter, annars gillar du allt som Ebbe gillar. Och att leka med bilar och olika fordon, kasta boll, leka med leksaksdjur och att läsa pek-böcker. Sång med rörelse gör dig också glad. Du pekar mycket och gör ljud när du ser ett djur eller en cykel swisha förbi utanför fönstret. Du är väldigt uppmärksam! Pekar ofta på lampor, klockor och såklart på allt som du vill ha, och det är mycket. Äter nästan bara det vi äter, ibland kan vi få i dig burk-mat. Helst äter du själv. Älskar att ha en sked eller gaffel i handen. Du äter gärna det mesta med just gaffel, ett bra trick om man vill få dig att testa något nytt. När du är mätt eller vill ha något annat kastar du allt på golvet. Ja, verkligen allt! Du har länge haft två små tänder i underkäken. Senaste veckan har det kommit fram tre (!) nya tänder i överkäken. Du dricker välling på kvällarna och somnar oftast ganska fort i vår famn efter det. Sen sover du din egen säng på nätterna, ibland får vi hämta dig. Senaste tiden har du sovit allt bättre, ibland hela nätterna från kl 19 (då du oftast lägger dig) till 7-tiden. På dagen sover du bara en gång på förmiddagen, 1-2 timmar. Du har SÅ mycket mindre sömnbehov än Ebbe. Om du råkar somna en stund på eftermiddagen är du väldigt svårsövd på kvällen. Älskar din napp och har gärna en filt att snusa på när du ska sova. Du är mammig och pappig men är mindre gnällig när andra tar dig nu, det är skönt! Farfar är överlägsen favorit! Idag, när du såg honom på face-time pekade du och skrek och ville till hans famn. Du är världens finaste Olle-bolle trots att livet ofta är väldigt intensivt och ganska krävande med dig. Tänker att det har med åldern att göra också. Ikväll, när du och Ebbe badade i varsin balja bredvid varandra, lät jag blicken vandra mellan er. Då kände jag mig så rik! Två fantastiska pojkar som är mina. Tänk att jag får vara er mamma. Vilken nåd. Och tänk att det var just du, älskade Olle, som kom och gjorde vår familj ännu bättre. Vi ÄLSKAR DIG, så mycket!

11 månader och jag vill stanna tiden eftersom jag inte vill att bebis-tiden ska ta slut. Olle, jag ser hur du utvecklas hela tiden och både hejar på och ropar "sluta! Var min bebis för alltid." Det har hänt många grejer med dig senaste månaden. Du far fram i blixtsnabb fart och den senaste veckan vill du allt mer försöka ta dig upp till ståendes, vilket du varit helt ointresserad av tidigare. Igår tog du dig upp i trappen för första gången för att försöka komma åt Ebbes leksaker. Du älskar att leka med din storebror och att sno hans grejer. Gillar att spela innebandy, kasta boll, leka med bilar och att kasta saker. Det är många "nej Olle" och "aj aj" eftersom du älskar sladdar och böcker som du kan riva papper ur. Läser ikapp i mina anteckningar om Ebbe och inser att ni är precis likadana i denna ålder. Något som skiljer er åt är sömnen. Du somnar i din säng men vaknar flera gångerna per natt och det slutar alltid med att du sover inne hos oss.  Plötsligt har du börjat sova på mage! Napp och filt är trogna följeslagare när du ska sova. Senaste nätterna har vi skippat välling och det är skönt, du sover vidare ändå om du får nappen. Du har börjat protestera vid maten, som om du inte längre vill ha puréer. Helst vill du äta själv, i bitar. Du har fortfarande två små tänder och mycket hår på huvudet. Älskar att titta in i dina mörkbruna ögon. För någon vecka sen började du plötsligt klappa händerna vilket medfört att vi sjunger mer här hemma. Det gör mig glad! Vinka kan du också. Jag blir lika stolt över dig som när Ebbe var liten. Gläds åt din utveckling och framfart. Livet med dig är ofta intensivt men du kan också sitta still långa stunder i vagnen och bara titta på när jag och Ebbe leker. Det är fortfarande Ebbe som kan få dig att skratta som mest. När ni återförenades efter att du sovit din första natt borta hos farmor och farfar såg man verkligen hur ni saknat varandra. Du är verkligen till stor glädje och välsignelse för hela familjen. Tack för all kärlek du ger oss.