Vår och cykling

(null)

Äntligen lite vårvärme och sol! Så härligt att se hur allt grönskar och blommar, älskar våren.  På fredagar slutar både jag och Jocke klockan 15 vilket är så bra för oss. Idag cyklade vi och hämtade barnen på förskolan och satt sen i trädgården och drack kaffe och åt glass. Ebbe sa gång på gång "Vilken lyx med sandwich, hallonglass och fredagsmys." Kunde bara hålla med!

(null)

Det är smidigt med cykelvagnen som båda barnen gillar.

(null)

Men helst vill Ebbe cykla själv nu. Plötsligt bara hände det! Han har haft en balans-cykel länge som han aldrig förstått sig på. Men så plötsligt bara förstod han grejen nu i vår. Så när han lärt sig hålla balansen på den köpte vi en cykel och sen tog det en (!!!) dag tills han kunde cykla. Det var nog en av mina lyckligast ögonblick, när jag såg honom cykla iväg och höra honom ropa "Mamma, jag kan cykla nu!" Vilken nåd att få vara mamma och följa en liten människas framfart och framgång. 

Grönt är skönt!

(null)

Efter en lång och intensiv dag på jobbet, stillasittande framför en dator, var det underbart att få komma hem till nylagad middag, barn som mötte mig i dörren och att sen få gå ut och leka. Tänk att vi får bo här, i vårt gröna hus! Känner mig ständigt tacksam över det.

(null)

Huset som jag först aldrig i mitt liv kunde tänka mig att köpa men som sen blev vårt. Älskar cykelavståndet till både jobb, stan, kyrka och förskola och att vi har massor av lekparker i vår närhet.

(null)

Johannes var också här när jag kom hem och efter middag och kaffe i lekparken var barnen glada att få hänga med honom i vår studsmatta en stund innan läggdags.

(null)

Första gången Johannes höll i Ebbe var han två dagar. Mycket har hänt sen dess, glad att vi får fortsätta dela livet trots att vi nu bor på olika orter. 

(null)

"Kramas!" sa jag och tog denna bild. Kramar blir det men också en hel del bråk och knuffande på studsmattan. Man får njuta av de bra stunderna! Äntligen har det varit lite vårvärme i luften igen, hoppas det fortsätter så. 

Träningen

(null)

Tänk att jag äntligen har börjat träna, det gör mig så glad! I oktober tog jag mig iväg till Curves, ett kvinnogym där man tränar i en cirkel med kvinnor i alla olika åldrar och storlekar. Vanliga och härliga kvinnor som är där för att må bättre och ta hand om kroppen. Man varvar maskiner med "plattor" där coachen i mitten instruerar vad man ska göra. Eftersom det är olika coacher blir det också olika typer av träning. Det här passar mig så bra, att få träna med vanliga kvinnor som är där för en bättre hälsa, att alltid ha en coach som hejar på och utmanar mig och en träningspass som är byggt på att det görs på en halvtimme. Jag har slarvat lite med träningspass på slutet och låtit vardagen komma emellan men nu är jag på gång igen. Jag behöver det här! Förra veckan gjorde jag fyra pass och idag är det måndag och veckans första pass är avklarat. Min kompis Moa har jag också fått med mig på träningståget så idag tränade hon innan mig och lämnade kvar ett äpple som jag fick efter träningspasset. Tack! Jag som nästan gett upp hoppet om mig själv gällande träning, men så lyckades jag, hurra! Och tänk, från att aldrig ha kunnat göra en endaste armhävning till att nu kunna göra 20 stycken. Stolt, glad och tacksam!