Älskar den här bilden som är tagen vår sista dag på Lanzarote. Vi ser ut som en liten lycklig familj - och det är vi. Lyckliga men inte perfekta! Vi är glada och ledsna, skrattar & surar, fyllda med energi och alldeles slutkörda, sams och osams. Precis som för alla andra. Vi är ju bara människor, med fantastiska och mindre smickrande sidor som är det som gör att du är du och jag är jag. Det är väldigt fint att få förmånen att leva tillsammans med någon som älskar mig som jag är.Imorse skulle Jocke iväg på ett viktigt jobbmöte så jag stannade hemma med Ebbe. Han vaknade till när Jocke gick upp men somnade om efter att jag trött sagt att "det är inte morgon än, vi ska sova." Två timmar senare, 9.30 (!) vaknade jag medan Ebbe sov vidare till strax innan 10. När händer det? Måste ha att göra med att han har semester-tiderna kvar i kroppen. Så vi hann inte med mer än frukost, påklädnad och lite lek innan Jocke kom hem och jag kunde åka en sväng till jobbet i Gävle. Nu är jag på väg hem igen för att fira Jocke ikväll tillsammans med hans familj eftersom han fyllde år när vi var på semester.