#tb till första dagen som husägare!
Just nu känns det som om allting i livet händer på samma gång. Men det är ju så det brukar vara i vårt liv så jag börjar bli van. Och jag måste erkänna att jag gillar det. Livet är spännande! Uppdateringen här har, som ni märkt, varit gles men jag hoppas på bättring framöver. En orsak, förutom att det är mycket på gång i livet, är att vi numer har en liten youtube-knarkare här hemma som gör slut på all surf vi har, både på bredbandet hemma och på telefonen.
En sak vi nu bestämt oss för är att säga hej då till vårt älskade Örbyhus. Snart kommer vi lägga ut vårt underbara hus till försäljning och får vi det sålt kommer vi att flytta till Gävle. För oss handlar det om att börja leva ett mer hållbart liv, med mer tid tillsammans som familj. Vi har länge känt oss splittrade i att bo kvar i Örbyhus men att vara i Gävle mest hela tiden eftersom jag jobbar i församlingen där vilket innebär att Jocke och Ebbe också följer med. Nu längtar vi efter att bo närmare Jockes föräldrar, att få engagera oss i samma församling, att ha ett ställe att leva och bo på och att en av oss slipper pendla.
Att säga hej då till Örbyhus innebär såklart en sorg för oss. Vi som hade tänkt stanna här i två år som ungdomsledare blev istället kvar i sju år. Örbyhus blev mycket mer och bättre än vad vi hade kunnat tro och hoppas! Det är här vi har lärt oss att vara man och fru (vi hade varit gifta i ett halvår när vi flyttade hit), det är här vi har fått lära känna underbara människor och en fantastisk församling som vi fått dela livet med. I örbyhus har vi köpt vårt allra första hus och fått vårt första barn. Gångvägarna kan jag utan och innan och Örbyhus har verkligen blivit "hemma". Men allt har sin tid, och nu är det tid för något nytt. En ny stad (Jag i en stad - hur ska det gå?), nya vänner (och gamla vänner som vi längtar att få bo nära) och en gemensam församling att tillhöra. Tack älskade Örbyhus och Örbyhusare för allt ni har gett oss!