Vi fick fina och lugna dagar i Tranås. Jag har varit så trött det senaste så det passade mig bra att få gå i pyjamas fram till lunch och ha en sak inplanerad varje dag.
Mamma bor nära en lekpark, till Ebbe stora glädje. Tranås bjöd på snöblask men vi lekte glatt ändå. När ska den riktiga vintern komma egentligen?
Vi har ätit gott! Den här skålen är verkligen barndom för mig. Helst ska det vara chokladpudding i den men denna gång blev det fruktsallad. Under tiden kollade vi på Pippi Långstrump vilket är något Ebbe verkligen snöat in på just nu. Vi tittar varje dag och jag tycker det är minst lika kul som Ebbe, bara det att jag plötsligt kan förstå Prussiluskan och hennes förtvivlan över att Pippi ska bo alldeles själv i Villervillekulla. Ett säkert tecken på att jag blivit vuxen. Ja, jag är ju faktiskt 29 år!
Jag frågade mamma om hon hade några önskemål för våra dagar. Svaret blev ett besök på konditori Wienerbageriet. Ebbe somnade på vägen dit så vi kunde sitta och fika i lugn och ro en stund medan han sov i vagnen utanför. Så underbart! Ett guldkorn i vardagen.
Vi läste Tranås tidning och åt årets första semla. De hade "mini-semla" vilket var en perfekt storlek enligt mig. Hoppas fler kan haka på den trenden.
När Ebbe vaknade fick han pannkakor och pratade glatt med alla som gick förbi. Han är väldigt pratig och social just nu. Vill gärna berätta vad han gör för dem han möter. Jag hade lovat att vi skulle mata ankorna så det gjorde vi på hemvägen, trots snöstorm. Vi stod där, med snön piskande i ansiktet, och kastade bröd till ankorna. Ebbe tjöt "wiho!" varje gång han kastade bröd och ville inte gå hem. Fina vardags-minnen att bära med sig.
Nu sitter jag på tåget mot Gävle och gudstjänst. Idag ska jag sjunga med några ungdomar och vi har dessutom den stora glädjen att välkomna våra nya barn- och ungdomsledare. Stor glädje!