Inte trodde jag att jag skulle få sitta själv på ett tåg till Skåne denna helg. I helgen ska jag och min fyra syskon fira vår mamma som fyllt 70 år och eftersom Gösta fortfarande ammar skulle han följt med. Har oroat mig lite för den långa tågresan
tillsammans med ett Corona-barn som knappt varit utanför vårt bostadsområde. Hur skulle det gå med alla byten och att hålla honom nöjd i 7 timmar? Men igårkväll bestämde jag och Jocke, som haft en bra intro-vecka på nya jobbet, att Gösta skulle få
stanna hemma med resten av familjen medan jag åkte själv. Jocke sa "vi kör!" Eftersom Gösta är på sluttampen av amningen och sover katastrofalt dåligt oavsett om jag ammar eller ej så kändes det här som bästa beslutet, för att jag skulle få en
så bra helg som möjligt. Det kändes SÅ konstigt att bara packa ner saker till mig själv och vinka av familjen idag.
Tog den här bilden på oss i bilen precis innan jag gick till tåget. Jag är SÅ lycklig att det är Jocke som jag får dela livet med. Som älskar mig och som vill mitt bästa i alla lägen. Som är en fantastisk pappa till våra barn och som gör att det känns
både tryggt och skönt att få åka bort en stund. Det känns nästan lite overkligt efter att ha varit hemma så mycket senaste året, både på grund av Gösta och pandemin. Kände mig alldeles pirrig när jag satte mig på tåget. En hel helg själv med min mamma
och syskon. Två nätter på hotell med ostörd sömn. Tid att bara vara Martina och rå om mig själv. Tid att njuta av ensamtid på tåget som jag gjort hela dagen. Till Stockholm var jag pigg, peppad och lycklig. Efter bytet blev jag SÅ trött och har
suttit och blundat och lyssnat på musiken större delen av resan. Tankar som "Hur använder jag tiden på bästa sätt? Får jag bara sitta här och göra ingen nytta?" har blandats med "Det är precis ingenting jag ska göra. Gör bara det du
själv vill och känner för. Du kommer inte bli pigg av två dagar själv men du kommer bli boostad med ny energi av vila, ensamtid och tid med familjen." Vi har aldrig varit tillsammans bara vi syskon och mamma. Ska njuta så mycket jag
bara orkar, jag lovar!