Kompenserar för snö och min barndom

(null)

Vaknade upp till detta igår. Jag hade ju sett väderprognosen innan men att det skulle bli så här illa hade jag inte kunnat föreställa mig. Ebbe fick pulsa till skolan, kollektivtrafiken var inställd och vi kom inte ut med bilen. Hur mycket snö som helst! Hade det varit december hade vi jublat men när det är april borde såna här snömängder vara olagligt.

(null)

Kompenserade vädret med att baka för att åstadkomma något trevligt mitt i snöeländet. Har ju en dröm om att vara en bull-mamma. Ofta tror jag att jag kompenserar för min egen barndom med en mamma som jobbade mycket och sällan var hemma. Det fanns inte tid för bullbak eller tidiga hämtningar. Minns en jul då hon tog ledigt en eftermiddag och bakade med mig, det var något alldeles speciellt. Nu när jag själv är mamma sätter jag stort värde i att vara hemma mycket med barnen, att vara närvarande och att göra det mysigt för dem. Det komiska är ju att det är vardag för dem, inte något speciellt alls att jag bakar, tänder ljus och fixar mellis. En av Ebbes kompisar, som följde med oss hem för någon vecka sen, satt så nöjd och fikade och sa "jag får aldrig mellis hemma hos mig". Det beror ju på att han vanligtvis går på fritids på eftermiddagarna. Det som blev speciellt för honom hos oss är vardag för mina barn. Tacksam att jag kan välja det här livet! Min mamma gjorde det bästa av situationen när vi växte upp och såg alltid till vårt bästa och det vill jag också göra.

(null)

Bakade både bullar och kolasnittar med marabou-choklad, mmm!

(null)

Gösta skrällde med att sova 2,5 timme så jag kunde äta lunch, dricka kaffe, äta nybakad bulle och läsa Svensk damtidning ostört.

(null)

På eftermiddagen hade Ebbe en kompis med sig hem från skolan och Olle blev upphämtad av sin bästa kompis för lek. Framåt kvällen gav jag mig ut i snörusket för att hämta honom. Så. Mycket. Snö.

(null)

Förevigade mig och passade på att le fast jag helt ärligt kände mig mer som Gösta. Ja, i alla fall när det kommer till vädret. I övrigt är jag bara så oerhört tacksam för livet som är mitt just nu. Att jag har ork att baka bullar, vara med barnen och bara vara nöjd med att finnas till.

(null)

Lördag morgon och Jocke är borta på jobb. Gösta har lyckats hälla ut hela min vykortssamling på golvet och jag har inte orkat bry mig för att få en liten stund att säga hej här. Snön fortsätter falla så om en stund får vi nog ge oss ut och skotta och leka i snön. Sen väntar lördagsmys i soffan. Trevlig helg!

Kommentera inlägget här :