frulundqvist

Jag vet att det är många som tror att jag alltid är glad, positiv och full av energi. Men så är det såklart inte, jag är ju en människa! Något jag insett är att min allra sämsta tid på året är hösten. När mörkret och höstrusket kommer blir jag trött och låg. Har dåligt med energi och lust till livet. Sen finns det såklart ljusglimtar. Som att åka iväg med konferens med jobbet och känna att jag har ett fantastiskt roligt jobb och fina kollegor som förgyller mina dagar. Och att jag återigen kan bära mina fina örhängen från Zoe Hoop som jag fått i present av mamma men som jag inte kunnat använda sen i somras eftersom jag tappade det ena i havet. Förstå glädjen när företaget valde att skicka ett nytt alldeles gratis. Blev sååå glad! Deras fina smycken finner du HÄR!

Försöker tända ljus varenda dag och lyxa med finfika på fredagarna. 

Något måste man ju göra för att försöka muntra upp sig från det här. Vad är det för mening med hösten egentligen? Jag har en dröm om att testa att flytta utomlands någon gång under denna period på året för att istället få njuta av sol och värme och sen komma hem lagom till vårsolen börjar värma igen.

Smågodis och kaffe i uterummet är något som muntrar upp en stund. Ibland får barnen välja 10 godisbitar på affären på lördagarna och mamman får såklart lika många.

Kramas med Gösta i sängen är en favorit och självklart ska "Baby Edith" vara med. Hon är med varje dag till förskolan och varje natt när han ska sova. Varken Ebbe eller Olle har haft en docka så jag tycker det är så mysigt att det verkligen är Göstas lilla bebis som är hans ständiga följeslagare och trygghet. 

Gösta är ingen liten kille längre, titta bara! I garderoben har vi fått växla upp en storlek, tur det finns många arvegods från brorsorna. Kläderna han hade på sin kompis kalas här om helgen fyndade jag däremot på en fin-loppis på Styrsö i somras. 

Jag har varit rejält sjuk, vilket också såklart bidragit till känslan att detta är min sämsta tid. Förkylning, feber, supertrött (så trött att jag funderade på om jag blivit lat eftersom jag fick stanna hemma en hel vecka från jobbet där jag sov bort största delen av tiden) och en röst som nästintill försvann. Känner mig faktiskt inte helt bra än. Den största kärleksförklaringen var när jag fick en chokladkaka av min man efter att jag förklarat att det är vad jag allra helst vill ha när jag är sjuk, även om jag vet att han tycker det är en dålig medicin. Lyhördhet för varandra är viktigt i en relation! 

Har spikat upp en ny poster på väggen, av Julia Martinsson Precis så vill jag leva.

 

En regnig kväll, när jag var själv med barnen, tog jag med dem på Max efter Kulturskolan eftersom jag inte orkade annat. Satt och tänkte "Usch, vilken dålig mamma jag är" var på nästa tanke blev "Varför ska du klanka ner på dig själv? Verkar det som om dina barn lider?" Att behandla sig själv som man behandlar andra är inte alltid lätt.

Göstas bästa tid kanske inte heller är nu för han har varit ledsen flera morgnar. En morgon fick jag skriva till mina svärföräldrar eftersom han var så ledsen och absolut inte ville gå till förskolan. På vägen dit kom sms:et att de kunde hämta honom kl 14 och då sken han upp som en sol. Tacksam för att mina barn har världens bästa farmor och farfar. 

Förra helgen var jag i Stockholm med min syster och systerdotter. Även detta år fick jag i present att springa Tjurruset men eftersom jag varit sjuk fick jag kolla på medan de andra sprang.

Stockholm i höstsol och feststämning på Tjurruset var härligt! Såhär såg de ut före loppet.

Och efteråt, när de gått i mål efter en mil i spåret.

Det var så kul att stå på sidan och heja på och se dem ta sig genom träsk, vattendrag och skogspartier. Vill också!!

Njöt av många goda samtal om livet, vilket jag värdesätter allra mest. Att få prata ärligt och uppriktigt med varandra är en ynnest. Att få göra det med min syster som är 16 år äldre och med min systerdotter som är 16 år yngre är ovärderligt. Älskar er!

Avslutade med fika på Sweets by Camilla i Sturegallerian.

Alltid samma vemod att skiljas åt och tänka på hur det kunde varit om vi bodde på samma ställe. Åh, vad jag hade älskat det! Och åh vad jag värdesätter när vi väl ses.

Hemma har regnet fortsatt ösa ner och vi har tänt ljus och fikat trots att det varit vardag. Allt för att muntra upp allt det gråa. 

Hade spontan-kalas för John som fyllt 4 år i veckan med att köpa Max och samlas en stund kring middagsbordet.

Så fint att se våra 6 barn tillsammans. Tacksam för vår gemenskap.

Även tacksam för att jag fick fira med lunchdejt idag med mannen som jag varit förlovad med i 16 år. Hurra för oss!

Jo, visst finns det guldstunder även i de sämsta tiderna. Som att få äta Budapestbakelse till efterrätt på lunchen. Och att samla hela familjen i soffan för att se "Bäst i test" ikväll. Nu väntar en hemma-helg för hela familjen, det ska bli skönt!