frulundqvist

De senaste dagarna har vi spenderat i vårt älskade Harkskär, där mina svärföräldrar bor. Det fina sommarvädret har hållit sig borta så vi har underhållit oss med att besöka Trödje Bönhuscafé med loppis som är en återkommande favorit varje sommar. Där fyndar vi loppis-prylar och fikar kakbuffé. Vi har träffat goda vänner och spelat sällskapsspel (då är jag nöjd) och åkt en liten tur med båten för att få den där sköna semesterkänslan. Ett besök på Böna café har vi också hunnit med. Och så har vi varit på konsert med fantastiska Bengt Johansson (en av Sveriges mest folkkära och älskade kristna artist). Efter konserten gav jag mig ut och sprang. På morgonen samma dag hade jag sagt att jag skulle springa men gjorde det inte. Jag avskyr att inte hålla det jag sagt att jag ska göra, speciellt när det kommer till träning. Så när Jocke sa åt mig att ge mig ut efter konserten gjorde jag det och det var skööönt och jobbigt. Glädjen är alltid stor när man lyckas springa 6 km och man känner att kroppen äntligen får den kärlek och träning som den behöver för att må bra. Dessutom mår jag så mycket bättre psykiskt när jag får träna. Det har blivit lite av träning på sista tiden. Nu hoppas jag på bättring! Det roliga är att jag kan peppa och tipsa mig själv genom att gå tillbaka och läsa min egen blogg. Där läste jag t.ex. att kläderna ska hänga framme, lättillgängliga, så att startsträckan är kort för att ge sig ut och springa, något jag glömt att jag någonsin gjort eller tänkt. Det här med blogg är bra! Jag får en egen dagbok att gå tillbaka och läsa och minnas, min familj och vänner får hänga med i livet jag lever, nya vänner hittas och förhoppningsvis kan jag ge dig nåt som du kan bära med dig vidare, t.ex. att den stora kärlek och glädje jag känner att tron på Gud ger mig också finns för dig att få. Gud är god och nu tackar jag för semester, familje-tid och tid att vila. Kram till er alla!