Äppelträden blommar så vackert i vår trädgård. 
Ebbe leker i trädgården, som till stor del fungerar som en enda stor sandlåda just nu. 
Utvilad mamma = glad mamma!
Jocke & svärfar har påbörjat altan-bygget.
Nu har mammavecka byts mot musikledarvecka. Mammaveckan har gått åt till att bara vara hemma tillsammans med Ebbe. Egentligen hade vi tänkt åka till Småland och min älskade familj men orken fanns inte efter husmålning, jobb och dagar med en intensiv 1,5-åring. Så jag bestämde mig att vara hemma! Tråkigt men rätt beslut, för jag behövde vilan och tiden att låta Ebbe sätta tempot och agendan för några dagar. Väldigt ovant att ha helt oplanerade dagar men vi har haft det riktigt bra. Vi har hunnit med sånt man annars inte gör, t.ex. spontan-leka en stund hos några vänner som vi gick förbi under vår långpromenad, många timmar i lekparken där Ebbe lekte så nöjd och glad, fika hos nyinflyttade vänner och fika med grannarna i vår trädgård. Inga måsten, bara vara. Jag har till och med tillåtit mig att sova när Ebbe sovit lunch. Ni vet väl att det ingår i livsuppdraget att vila? Vi verkar ha så svårt att förstå det bara och istället rusa fram i en väldig fart. Jag är världsbäst på det. Förr sov jag tre dygn i sträck för att komma i form igen när orken försvann. Den möjligheten finns inte som småbarnsförälder. Därför måste jag prioritera om. För att orka leva livet.
Igår började Jocke och svärfar att bygga altan och Ebbe lekte i trädgården som till stor del består av grus, jord och sten just nu. Skönt med sommarvärme som kom på besök! Idag har jag varit i ett kallt (!) Gävle och är på väg hem. Skiftande väder och dagar. Ja, så ser livet ut just nu.