frulundqvist

Vi har flyttat! Nu är vi alltså Gävle och Harkskärsbor på riktigt. Hela helgen har vi hållit på att packa lådor, ta rätt på alla våra tusen prylar (hur mycket kan man ha? Tankar som "Jag ska aldrig mer köpa något" kändes helt relevanta när jag stod mitt i flyttkaoset.) och kånka lådor. Igår körde vi sista flyttlasset hit till Harkskär och huset är nu tömt. Det bästa är att vi ordnat med flyttstäd vilket var det bästa vi kunde gjort. Vem orkar städa när man flyttat en hel helg och bara vill komma iordning i det nya? Ska vi enas om att det är värt pengarna alla dagar i veckan? Speciellt med en stor mage som är mer och mer i vägen. Bebisen sparkar och håller igång där inne och kroppen har ändå funkat riktigt bra under helgen, med tanke på allt arbete och slit. Vi hade aldrig klarat det utan mina älskade svärföräldrar som ordnat i vårt nya lilla hus och som tagit hand om Ebbe hela helgen. Och vi hade absolut inte klarat det utan våra vänner och hjältar Simon, Johannes, Elin och John som hjälpt oss under hela helgen, med att bära, packa, köra grejer, bjuda på mat och fixa iordning i det nya huset. Ni är bäst! I nya huset råder kaos enligt mig men egentligen har vi hunnit ganska långt. Alla kökslådor är uppackade, likaså allt på Ebbes rum. Nu återstår att fixa sovrummet på loftet och att ta rätt på alla prylar som inte ryms och som måste packas ner i ytterligare en flyttlåda. Men just nu, i skrivande stund, tar vi det lugnt. Jocke jobbar, Ebbe har feber och jag är också hängig så vi sitter i soffan. Eftersom Ebbe gick sin sista dag på förskolan i Örbyhus i fredags (Mer om det senare. Den korta versionen: jag grät) har han paus i två veckor innan det är dags att skolas in på nytt. Det blir nog bra för oss alla, att hinna landa, att hinna sörja över att