Solen strålar fram genom molnen och det är alldeles vintervackert ute. Jag har precis sövt Gösta som sover gott i vagnen och satt mig i soffan bredvid Olle. Ebbe är i skolan och idag känns det verkligen som "dagen efter". Första advent
igår och vilken revansch från förra året då allt var nedstängt och allt bara kändes så konstigt och tråkigt. I år fick vi återigen göra allt det vi älskar!
I fredags hade Jocke tagit ledigt för att adventspynta. Han älskar det! Jag och barnen bakade lussebullar. Efter två plåtar smakade vi på degen och insåg att jag glömt sockret. Suck! Så jag slängde i all deg i bakmaskinen igen och drog i socker och smält
smör. Och så fick vi börja om från början. Bullarna blev inte så vackra men som tur var goda.
Barnen premiär-använde julpyjamaserna för i år. Mina gulliga små granar som är så granna!
I helgen har jag sjungit på bröllop och sen på gudstjänsten i vår kyrka. Så underbart att återigen få samlas, sjunga de traditionella adventspsalmerna och få leda församlingen i nya sånger. Vill ni se gudstjänsten hittar ni den genom att klicka
HÄR
Efter lunch hemma begav vi oss till Gävlebocken för att gå på årets invigning. Så konstig men också härlig känsla att stå där tillsammans med så många andra och njuta av Tusse och Loreen som sjöng och Helena Bergström och Colin Nutley som höll i invigningen.
Och bocken var så klart lika ståtlig och stilig som alltid. Gävles stolthet!
Barnen tyckte det var spännande, allra mest att se Tusse som de känner igen från melodifestivalen. De frågar redan när nästa års festival börjar. Så kul att det blivit ett familjeintresse! Efteråt blev vi bjudna på glögg och gröt hos våra goda vänner
Moa och Axel. Vi har inte kunnat umgås alls mycket den senaste tiden eftersom vi varit sjuka omvartannat. Därför var det så härligt att äntligen få umgås och vara tillsammans. Det är nåd att ha så fina vänner!
Idag är jag trött med glad efter en fin första advent. Efter att ha lämnat Ebbe var det mysigt att få komma hem till pyntat hus.
Svärmor har hängt en fin krans utanför dörren.
Och Gösta är världens gulligaste i sin vintermössa. Nu ska jag återgå till soffläge!