En dramatisk bröllopsdag

(null)

Det blev en speciell bröllopsdag för oss. På förmiddagen skulle vi ta en liten båttur eftersom vår vän Johannes var här. Han åkte med Olle i den lilla Jerry-boaten medan jag, Gösta och Jocke åkte i den lilla båten. Efter en kurva small det till och jag och Gösta kastades ur båten i vattnet. Vi hade råkat köra på Jerry-boaten som stannat men som Jocke inte sett eftersom jag skymde sikten. En rejäl smäll och  chocken var stor när vi flög i vattnet. Tack och lov blev vi oskadda, det enda jag fick var en liten fläskläpp. Tacksam att Ebbe slapp vara med om ännu en olycka och att vi klarade oss. Hela eftermiddagen kände jag mig trött, chockad och omtumlad men vi bestämde oss ändå för att gå på dejt på kvällen som planerat.

(null)

Men först fick vi ladda upp med cupcakes som Olle bakat tillsammans med farmor. Lyxfika!

(null)

Olle hade även gjort en teckning. När han frågade om jag såg vem som var vem sa jag:
- Ja, pappa är ju den långa!
- Ja och du är ju den tjocka, svarade Olle glatt. Älskar hans kommentarer!

(null)

På kvällen gick vi på dejt på Basta. Köpte en limonata för pengarna Ebbe gett oss i sitt bröllopskort. Han hade tagit 30 kronor från sina egna pengar för att vi skulle kunna äta eller dricka något gott på vår dejt. Älskade Ebbe, så generös och omtänksam!

(null)

Våra fina vänner Håkan och Johanna förgyllde vår kväll efter att vi spontant frågat dem samma dag. Älskar sånt, när vänskap kan vara spontan och enkel. Våra samtalsämnen tar aldrig slut och det är alltid härligt att umgås. Håkan och Johanna var med på vårt bröllop så det känns extra fint att få dela ännu en bröllopsdag med dem. Vänner som varit med sen start, som känner oss väl och som fortfarande ställer nyfikna frågor om vår relation. Så viktigt och bra att ha vänner att dela livet med!

(null) 

13 år som herr och fru Lundqvist. Vi älskar att vara med varandra. Vi pratar (mest jag) och delar vad vi känner och tänker på. Vi har lika värderingar, brinner för samma saker och tycker om att få dela hela livet med varandra. Vår väg framåt har aldrig varit spikrak och vi vet fortfarande inte vart vi ska eller vad vi ska bli när vi blir stora. Men det vi vet är att vi vill gå vägen tillsammans, där vi båda gör allt för att vi ska må bra och vara lyckliga, genom allt! 

Kommentera inlägget här :