Om Jocke är en motorväg i sina känslor är jag som en kurvig 70-väg där jag ena stunden kan känna mig genuint lycklig för att en stund senare känna att jag inte orkar en minut till av just den dagen. Söndagen var i alla fall en bra och lycklig dag,
som jag minns det. Gjorde mig fin och röstade på vägen till kyrkan. Känns alltid stort att få lägga sin röst, att vara en del av en demokrati och få vara med och påverka. Det är också något som är lätt att ta för givet men som är långt ifrån en självklarhet
för de flesta i vår värld.
I kyrkan blev jag lycklig av att se Ebbe och Olle vara med där framme och leda en av sångerna innan de glatt skuttade till söndagsklubben som hade premiär för terminen. Kyrkan är både självklar och viktig för hela vår familj. Här trivs vi, får träffa
vänner och nya bekantskaper, ta del av Guds godhet genom ord, sånger och gemenskapen och känna att vi hör hemma i något större än vår familj. Det är något jag aldrig vill vara utan!
Samma dag firade jag och Jocke 15 år som par. Det här är den första parbild som finns på oss. Så små och så lyckliga. Nu är vi stora men fortfarande lika lyckliga. Det är en ynnest att få ha någon att dela livet med!
Eftersom Jocke var på jobbresa firade vi söndagen med våra älskade vänner Moa, Axel, Iris och John. Jag älskar när vi umgås på det här sättet: Jag tog med mina barn och Iris hem efter kyrkan medan Moa och Axel gick och röstade och köpte med pizza
till middag som vi sen kunde njuta av i vårt uterum. Livet när det är som bäst!
I veckan var det dags att vabba igen. Gösta blev snorig och hostig och fick stanna hemma. Passade på att testa Jockes hemmakontor när han var bortrest. Gulligare arbetare får man leta efter!
Sövde Gösta i vagnen och ser ni? Hösten är redan här. Hur fort gick det?
Lekte en stund ute, något Gösta älskar. Han spelar gärna innebandy, leker i gruset eller åker runt på diverse fordon.
Vab kan vara härligt men det kan också vara oerhört påfrestande. Gösta har testat mitt tålamod med alla möjliga upptåg som fått mig att vilja säga upp mig som mamma för en stund. Toarullar som rullas ut, brickor och påskklämmor som strösslas över golvet,
vattenlek som slutar i dyngsur unge, lek i (!) toaletten när man vänder ryggen till, ja det blev liksom en sak för mycket. Bara att bryta ihop och komma igen.
Addera lite dålig sömn på det så är ju en tjurig mamma ett faktum. Eftersom Gösta hostade testade jag ett husmorstips jag fått av en kollega - att lägga en gul, hackad lök i en tallrik, hälla över kokande vatten och ställa vid sängen. Kan faktiskt ha
hjälpt mot hostan även om natten var usel. Finaste av allt var att Clara ryckte ut när löken var slut och Jocke var bortrest, trots att hon själv var hängig och hade gått och lagt sig. Det är väl vänlighet om något? TACK!
Lagat en ny maträtt, inspirerad av kontot "matochmaräng" på Instagram. Tips!
Idag har jag fått jobba igen och det kändes heeeelt underbart efter två dagars vab. Tre jobbveckor är nu avklarade och av dem har jag lyckats jobba två på grund av sjukdom och vab. En intensiv start på hösten, men så är det väl för de flesta av oss?
Nu sover Gösta och vi har fredagsmys i soffan. Jocke är på Tonår i kyrkan så jag har serverat chips till Ebbe och Olle, tänt ljus och ska njuta av en stilla kväll. Önskar er alla en fin helg. Du är älskad - genom allt. Kom ihåg det.