frulundqvist

Det känns stort att det är valdag imorgon. Det känns högtidligt att få gå till vallokalen med mitt röstkort och göra min röst hörd för vad jag tror är bäst för Sverige. Jag älskar att vi är Sverige tillsammans, du och jag. I år slår det mig hårdare än aldrig för att jag måste rösta för något mer än mig själv och min lilla värld. Kanske har det med åldern att göra, kanske med den värld vi lever i just nu. Ni vet hur ofta jag skriver om att jag är tacksam. Tacksam att jag får leva i fred och frihet, tacksam över min plätt på jorden, min man och mina barn, mitt jobb, min församling, livet jag får leva. Med tanke på hur bra jag har det kan min röst imorgon inte handla främst om mig och mitt. Jag har det ju redan så bra och jag har det så bra av en rad anledningar. Det beror bland annat på att jag föddes in i en företagarfamilj med mycket driv och engagemang och tidigt lärde mig att ta ansvar. Att jag fick arbete redan som 15-åring för att en arbetsgivare vågade tro på mig. För att jag hittade en tro och en frikyrklig gemenskap där jag lärde mig om att varje människa är skapad unik, att alla är värdefulla och att Guds glasögon alltid visar på hur varje människa räknas, oavsett hur kört det ser ut för den personen. Frikyrkan har också lärt mig vikten av att ge för att andra ska få ha det bättre, att ta ansvar för mitt liv och göra val som gör mitt liv bättre. Jag har det också så bra för att jag hade turen att hitta världens bästa man att dela livet med och för att hans pappa gick med som medlåntagare på vår första lägenhet som gjort att vi kunnat göra en bostadskarriär och äga vår bostad. Jag vet att vi kommer få en chock när elräkningen kommer, jag märker att det är dyrare i affären när jag handlar och att gängkriminaliteten skrämmer mig. Men jag vet också att det finns så många som kämpar på en helt annan nivå med utanförskap, att få livet att gå ihop, att skapa ett liv med sådant som är en självklarhet för mig. Imorgon måste jag rösta för medmänsklighet, för något större än mig själv, för att fler ska få det bättre. Det far runt massor av bibelord i mitt huvud och jag inser hur viktig min tro är för mig. 

"Det du har gjort mot en av mina minsta, det har du också gjort mot mig"

"Mitt bud är detta: att ni ska älska varandra!", 

"Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning." 

"När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv." 

Imorgon ska jag gå med glädje och tacksamhet till vallokalen. Jag ska rösta för ett Sverige där medmänsklighet och värme är ledord och där vi:et är viktigare än jag:et. För visst är vi skapade att leva tillsammans?